Bild 1.Elena                                        Bild 2.Victoria

 

Jag kom till skolan först av alla, det var knäpptyst i koridorerna. Jag var behandlad som luft av alla utom Bonnie, min bästa kompis som flyttade för två år sedan, till Los Angels. Vi håller kontakten fortfarande men det känns ändå "tomt" utan hon. Jag är inte mobbad i skolan men behandlas som luft, nån kan säga hej ibland men sen struntar dom i mig. Jag såg mig inte för så jag gick in i en vägg och slog i huvudet.

-Helvete, viskade jag. Det gjorde riktigt ont, jag kommer nog få en bula i pannan. Jag fortsatte till skåpet och när jag kom fram kollade jag vad jag hade på schemat, matte... Jag hatade matte, det var så långtråkigt.

Efter ett tag började koridorerna att fyllas med elever. Jag satt vid dörren till klassrummet och väntade på att vår lärare skulle komma och öppna.

-Å här sitter tönten och väntar, hörde jag en välbekant röst säga. Det var Victoria, skolans bitch.Brevid henne så stog hennes "vänner" Cissi och Klara. Jag hatade dom så jag bara ignorerade dom.

-Så hon vill inte prata? fortsatte hon, jag tittade upp och hon flinade.

-Dra åt helvete!sa jag bestämmt.

-VAD FAN SA DU!? skrek hon, alla elever kollade åt vårat håll.

-Jag sa att du kunde dra åt helvete, sa jag lungt. Nu var hon förbannad. Jag hann inte äns tänka så slog hon till mig, rakt på kinden så att jag ramlade och slog i huvudet, det sista jag hörde var vår lärare som sa att Victoria skulle till rektorn. Sen slocknade allt.

 

Jag vaknade av att jag låg på en säng. Det var hos sjuksköterskan.

-Åh, vad bra att du vaknat. Hur är det? frågade våran sköterska Maria.

-Mår illa, ont i huvudet sen är det helt okej.

-Får jag undersöka dig lite? Du fick en rejäl smäll på huvudet.

-Ee... okej, sa jag tveksamt. Jag gillade värkligen inte att bli undersökt.

Efter hon undersökt klart så kollade hon på mig en stund.

-Jag tror det är bäst att ta dig till sjukhuset. Jag tror du kan ha fått en liten hjärnskakning.

HJÄRNSKAKNING!? har jag slagit i huvudet så hårt!? Det måste vara omöjligt.

 

Efter vi suttit och väntat i en timme på en doktor kom det äntligen än. Jag hade spytt en gång, men inget mer.

Han började undersöka mig och suckade några gånger.

-Du har fått en liten hjärnskaknig, så du måste ta det lungt i en vecka. Då menar jag att du bara får vara hemma och vila.

_________________________________________________________________________________________

Vet att jag ändrar mig men nu SKA jag skriva klart den hära.